Varför pysslar jag då med sånt här då?

Måla och rita har jag gjort sedan embryostadiet, men det här med leran då?
Det enkla svaret är att det är för dyrt med filmmemorobilia. Jag har alltid varit tokig i film, och då främst skräck och fantasy. För en 10-15 år sedan köpte jag min första byggmodell baserad på ett filmkreatur. Det var Halcyon´s (som sedemera gick i konkurs) Alien 3. Fullkomligt skitball och har fortfarande en hedersplats i filmhyllan. Sedan rasslade det på med inköp av halvfabrikat ett tag, och även actionfigurer började ingå i samlingen. Efter en tid började det dock bli dyrt, vem har liksom råd att slänga 3-4 tusen på en orc från Weta workshop eller 10 tusen på en Predator byst från sideshow toys?
Så jag började göra små trevande försök att skulptera mina älskade filmmonster själv i stället.
Mitt första försök var en Aracnid från filmen Starship Troopers, och då använde jag Cernit, som egentligen är till för att göra pärlor och annat krimskrams, men sedan upptäckte jag Sculpey. Sculpey och Cernit är väl i grunden samma sak, en polymer lera som bränns i vanlig ugn (eller med varmluftspistol och skulpturen är för biffig för ugnen) och blir hård som plast, men Sculpey är väldigt mjuk och lättarbetad.
Och där är vi väl nu. Målar och ritar och skulpterar... Skillnaden är väl att vissa grejor blir sålda, vilket är görkul eftersom filmhyllorna sedan länge är fulla.